Nästan alla kvinnor upplever någon form av förändring i humör, kropp och beteende dagarna före menstruationen. För många är dessa förändringar milda och hanterbara, men för uppemot 20-30% av kvinnor i fertil ålder är symtomen så pass uttalade att de påverkar det dagliga livet – då talar vi om premenstruellt syndrom, eller PMS.
Vad är PMS?
PMS är ett samlingsnamn för en rad fysiska, psykiska och emotionella symtom som återkommande uppträder under lutealfasen (veckan eller två före menstruationen) och som försvinner kort efter mensens början. Symtomen varierar stort mellan individer och kan ändras över tid även hos samma kvinna.
Vanliga symtom på PMS:
Symtomen kan delas in i fysiska och psykiska/emotionella:
Fysiska symtom:
- Ömma bröst
- Uppblåsthet och vätskeansamling
- Trötthet och sömnstörningar
- Huvudvärk eller migrän
- Muskel- och ledvärk
- Acne
- Förändrad aptit, t.ex. ökat sug efter socker eller salt
- Matsmältningsbesvär (förstoppning eller diarré)
Psykiska och emotionella symtom:
- Irritabilitet och ilska
- Nedstämdhet, ledsenhet och gråtmildhet
- Ångest och oro
- Humörsvängningar
- Koncentrationssvårigheter
- Minskad energi och initiativförmåga
- Känslighet för stress
Vad orsakar PMS?
Den exakta orsaken till PMS är inte helt klarlagd, men forskning tyder på att det är kopplat till de cykliska förändringarna i hormonnivåer (östrogen och progesteron) som sker under menstruationscykeln. Det är dock inte hormonernas absoluta nivåer som verkar vara problemet, utan snarare hur hjärnans signalsubstanser, som serotonin, reagerar på dessa fluktuationer. Serotonin är en signalsubstans som bland annat påverkar humör, sömn och aptit. En känslighet för normala hormonsvängningar kan leda till en obalans i dessa signalsubstanser och därmed ge upphov till PMS-symtom.
Genetiska faktorer, stress, livsstil och underliggande medicinska tillstånd kan också spela in i svårighetsgraden av PMS.
När ska man söka hjälp?
Om dina PMS-symtom är så svåra att de påverkar din livskvalitet, relationer, arbete eller studier, är det viktigt att söka vård. En gynekolog eller allmänläkare kan hjälpa till att ställa diagnos och diskutera behandlingsalternativ. Diagnosen ställs ofta genom att du får fylla i en symtomdagbok under några menstruationscykler för att kartlägga mönstret av dina symtom.
Behandlingsalternativ för PMS:
Det finns flera strategier för att hantera och lindra PMS-symtom, och ofta krävs en kombination av metoder:
Livsstilsförändringar:
- Regelbunden motion: Aerob träning har visat sig kunna minska både fysiska och psykiska PMS-symtom. (Ferreira et al., 2017)
- Balanserad kost: Minska intaget av salt, socker, koffein och alkohol. Fokusera på fullkorn, frukt, grönsaker och magra proteiner. Vissa studier tyder på att ett högre intag av kalcium och D-vitamin kan ha en positiv effekt. (Bertone-Johnson et al., 2005)
- Tillräcklig sömn: Prioritera 7-9 timmars sömn per natt.
- Stresshantering: Tekniker som yoga, meditation, mindfulness eller djupandningsövningar kan hjälpa till att minska stress och ångest.
Läkemedel:
- Smärtstillande medel: Receptfria smärtstillande medel som ibuprofen eller naproxen kan lindra fysiska symtom som huvudvärk och muskelvärk.
- Vätskedrivande medel: Kan i vissa fall användas för att minska svullnad och vätskeansamling, men bör användas med försiktighet och efter samråd med läkare.
- P-piller: Kombinerade p-piller kan reglera hormonnivåerna och därmed minska PMS-symtom för många kvinnor. Speciellt p-piller med drospirenon har visat sig vara effektiva för att lindra både fysiska och psykiska symtom. (Yonkers et al., 2005)
- SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare): För kvinnor med svåra psykiska symtom, som irritabilitet, nedstämdhet och ångest, kan lågdos SSRI-preparat vara mycket effektiva. Dessa läkemedel kan tas dagligen eller endast under lutealfasen. (The Royal College of Obstetricians and Gynaecologists, 2017)
Kosttillskott:
- Vissa kvinnor upplever lindring med kosttillskott som magnesium, kalcium, D-vitamin och B6-vitamin. Vetenskapliga bevis för deras effektivitet varierar, och det är viktigt att rådgöra med läkare innan man påbörjar intag av kosttillskott, särskilt vid höga doser.
Avslutande tankar:
PMS är en vanlig och ofta utmanande del av många kvinnors liv, men det är viktigt att komma ihåg att det finns hjälp att få. Genom att förstå dina symtom, göra livsstilsförändringar och vid behov söka medicinsk rådgivning kan du hitta strategier för att hantera PMS och förbättra din livskvalitet.
Referenser:
- Bertone-Johnson, E. R., Hankinson, S. E., Bendich, S. L., Johnson, M. M., Willett, W. C., & Manson, J. E. (2005). Calcium and vitamin D intake and risk of premenstrual syndrome. American Journal of Epidemiology, 161(2), 122-128.
- Ferreira, A., Loureiro, H., & Resende de Almeida, M. (2017). Effectiveness of aerobic exercise on premenstrual syndrome: A systematic review and meta-analysis. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 46(2), 221-230.
- The Royal College of Obstetricians and Gynaecologists. (2017). Management of Premenstrual Syndrome (Green-top Guideline No. 48). London: RCOG. (Observera att RCOG är en brittisk organisation, men deras guidelines är internationellt erkända).
- Yonkers, K. A., Brown, J. L., & Busman, E. (2005). The effects of drospirenone/ethinyl estradiol in the treatment of premenstrual dysphoric disorder: a randomized controlled trial. Journal of Clinical Psychiatry, 66(9), 1109-1117.
